Dagbok från Berlinolympiaden – Barbro Alving (Bang)

 

År 1936 skickade Dagens Nyheter journalisten Barbro Alving, (signaturen Bang) till Berlin för att bevaka de olympiska spelen för Dagens Nyheter. Hennes uppgift var inte att skriva traditionella sportreferat eller politiska analyser, utan att skildra människorna, miljöerna och stämningarna kring spelen. Genom sitt personliga och berättande sätt att skriva gav hon läsarna en levande bild av vardagen i Nazityskland under regimens största propagandashow.

Inmarschen i OS beskriver Bang med att alla väntar på en sak, Hitlerhälsning eller inte Hitlerhälsning. Bang går igenom de olika länderna och noterar att Frankrike, Österrike, hälsar, Belgien håller sina halmhattar lugnt i handen, men lilla Bermuda tycker tydligen om diktatur, Bolivia också. Så fortsätter det. Läsaren tycker sig vara på plats och hon får dem att inse att skådespelet ligger inbäddat i politik.

Matchen som Sverige kom att förlora i fotboll mot Japan, 2–3 beskriver hon bl.a. så här: De hade en infant bollbehandling och sprang fortare än våra tyngre herrar, fast de trillade omkull bara hr Persson petade på dem. De är absolut överlägsna, men de är tama som höns muttrade en stor arg skåning om svenskarna när sorgespelet var över.  

Med hjälp av humor, ironi och skarpa observationer avslöjade hon det obehag och den kontroll som präglade samhället. Hon berättade bland annat om hur judiska familjer inte fick flagga under OS.

Bangs reportage från Berlin visar hur en uppmärksam reporter kunde avslöja sprickorna i nazisternas välregisserade propaganda, samtidigt som hon skildrade människorna och stämningarna bakom de stora händelserna.

Språkforskaren Sven-Göran Malmgren skriver i antologin när Alving blev Bang att det finns några ord som ger sig själva när man vill beskriva stilen i Bangs reportage och räknar upp närvarokänsla, humor, språklig kreativitet och engagemang. Det är bara att instämma.

#Hommerbergbooks

Nationalmuseet har inte mindre än tre spännande utställningar pågående.

 

På Nationalmuseum får vi möta två av 1900-talets främsta keramiker där skönhet och funktion går hand i hand. Svensken Wilhelm Kåge och japanen Shōji Hamada.

Badin - från förslavad pojke till hovtjänare, skådespelare och självständig tänkare. En berättelse om ett ovanligt livsöde i 1700-talets Sverige, men även en berättelse om slavhandel och kolonialism. Vi får lära känna Adolf Ludvig Couschi Badin genom hans egna brev och skrifter.

Johan Tobias Sergel (1740–1814), skulptör och tecknare. Sergel var en centralgestalt i det sena 1700-talets svenska konstliv, men räknas också som en av tidens viktigaste skulptörer internationellt. Vi får även se målningen Fredmans epistlar "Stolta Stad" av Peter Dahl.

Mitti Söderort vecka 20-2026

Jättekul att Mitti Söderort (vecka 20/26) tog in min och Robins insändare om åter göra kollektivtrafiken till ett förstahandsval.

Giuliano da Empolis ”Trollkarlen i Kreml”

 

Boken är en underbar skröna som kittlar, det skulle ju kunnat gå till just såhär... Det är oligarker, maffia och korruption i en salig blandning och därtill Jeltsin som är döende. Snabbt måste en lojal undersåte tillsättas vilken man tror sig kunna leda, men det går inte riktigt som man tror.

Under trollkarlens kappa döljer sig Putins rådgivare från 1999 till 2020, Surkov, men som i boken kallas för Barnanov. Han är producent av reality program på TV och senare spinndoktor åt en viss KGB-agent.

Putin som i boken benämns Tsaren beskrivs som en anonym tjänsteman i St. Petersburg. Men som Tsaren blir han en enväldig och maktfullkomlig maffiaboss som enbart lyssnar till sina gamla vänner.

Många välkända personer passerar såsom Chodorkovskij, Merkel och Bill Clinton. Vi får även en beskrivning av ett snöigt Stockholm och följa med när man promenerar på Djurgården.

 

Jens Stoltenberg - ”Min tid i NATO”

Jag blev lite besviken efter att ha läst boken då jag hoppats på lite mer berättelser från de innersta rummen. Nu var det mesta var känt. Men några saker blev tydligare, såsom att Donald Trump var på väg att ta USA ur NATO, det lär ha hängt på en skör tråd. Väskorna var packade. Trump var besatt över att de andra länderna inte betalar tillräckligt till NATO. Stoltenberg lyckas att hantera situationen, vilket måste ses som hans största bedrift under sin tid som generalsekreterare. Vi får även veta att USA bestämde sig för att lämna Afghanistan utan att ha överlagt med sina allierade. Att Jens Stoltenberg är en man med ett stort tålamod framgår med all tydlighet.

Men Jens Stoltenberg måste också ge svar som är tunga att ge, såsom när Zelenskyj ringer Stoltenberg den 28 februari 2022, de ryska invasionsstyrkorna är nu inte långt ifrån hans bunker och vädjar till Nato om en flygförbudszon. Men Stoltenberg kan bara ge ett svar, att stänga luftrummet skulle inneburit en direkt konflikt med Ryssland.
JS får även vara tröstaren, som när Ulf Kristersson får beskedet att Finland kommer att godkännas av Turkiet men inte Sverige.

 Jens Stoltenbergs var generalsekreterare tio år (2014–2024) i NATO.

Rädda Långsjön grodor

 

Vi kan alla hjälpas åt att Rädda Långsjöns grodor. 

Nu rör sig grodor och paddor långsamt ned mot Långsjön och groddammarna. Men de behöver hjälp att ta sig över Myrvägen och gatorna ned mot Långsjön. 

Det är enkelt att grodvandra, det enda som behövs är rätt anpassade kläder, reflexer, hink och ett par tunna, smidiga handskar. Paddor och grodor placeras försiktigt i hinken, bara några få groddjur åt gången.   

 

 

Lea Ypi - Förödmjukelsen

 

Efter att ha rest i både Tirana och Thessaloniki och där letat efter och besökt många av de minnesmärken som Lea tar upp i sin bok, och även läst in mig på platsernas historia kändes boken än mer angelägen att läsa.

Ypi berättar hur hon genom arkivstudier försöker återvinna sanningen om sin farmor Lemans liv, hon går igenom övervakningsprotokoll, förhör och domar. Ypis familjeöde blir som en spegel av Europas och Albaniens 1900-talshistoria. Berättelsen tar sin början i ett kosmopolitiskt Thessaloniki som präglas av samexistens mellan kulturer och religioner.

Efter fastern Selmas självmord på sin bröllopsdag förändras Lemans liv. Händelse präglar hela berättelsen. Leman utvecklas till en radikal, självständig person. Hon flyttar 1936 till Tirana, ett Albanien hon knappt känner men som präglas av moderniseringsdrömmar och politisk osäkerhet. Där möter hon Asllan Ypi, som hon gifter sig med, och dras in i landets politiska liv under kung Zogs sista år.

Mötet med den unge Hoxha blir avgörande. När han senare tar makten låter han fängsla Asllan och dömer Leman till ett liv av förföljelse och fattigdom. Trots att paret haft kontakter med brittiska motstånds-representanter under kriget väljer omvärlden att inte ingripa, en passivitet som Ypi kritiserar skarpt och drar paralleller till vår egen tid.

#Hommerbergbooks