Patti Smith ”Just kids”

 

Innan jag läste Patti Smiths självbiografiska bok ”Just Kids” visste jag att hon fått Polarpriset och haft en hit med låten ”Because the night”, men inte särskilt mycket mer. 

Jag blev golvad av att läsa denna skildring av hennes livsresa. Den tar sin börjar i södra Jersey, där hon som ung mamma tvingats att lämna sitt barn. Senare griper ödet in, hon hittar en hittad plånbok i en telefonkiosk vars innehåll betalar bussbiljetten till New York. Där lever hon i en värld fylld av konstnärer, poeter och rockikoner och bor en tid på legendariska Chelsea Hotel. Konsten och kärleken till poesin genomsyrar allt. Rimbaud blir hennes vägvisare och hon tar sig till Paris för att se dennes grav.

Men framför allt kretsar boken kring hennes relation med fotografen Robert Mapplethorpe som kom att dö i aids 1989. ”Innan Robert dog”, skriver Smith i sina tackord, ”lovade jag honom att jag en dag skulle skriva vår berättelse”. 

Det gör hon med den äran.

#Hommerbergbooks

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lena Mellin - ”Det nya landet”

 

Bokens 268 sidor tar oss med på en resa med åtta statsministrar, från Palme till Kristersson.

Vi får återuppleva Estonia, tsunamin, flyktingkrisen och pandemin. Hur yrket som journalist har förändrats, inte minst vad tekniken kommit att innebära får vi som läsare en god bild av. 

Melin berättar en hel del lustiga anekdoter, men det är när hon ger sin bild av de olika statsministrarna hon är som allra bäst. Att Bildt och Carlsson inte gillade varandra är inget nytt, men samtidigt la de undan detta för landets bästa. Lena Melin är tydlig med vad hon tycker.

Hennes råd till dagens politiker är att skippa ordbajsandet och säg att du inte vet när du inte vet.

#Hommerbergbooks

 

Fatima Bremmer - Ligan

 

Efter att ha läst och Fatima Bremmers förra bok, den Augustprisbelönade ”Ett jävla solsken”, som handlade om Ester Blenda Nordström var mina förväntningar höga när jag började läsandet av ”Ligan”.

Boken förflyttar oss till en värd för hundra år sedan. Vi får lära oss att pennskaft var något man kallade de kvinnor som arbetade som journalister i början av 1900-talet. De hade hälften i lön mot vad manliga journalister tjänade då. Behovet att stödja varandra var stort, och det bildades nätverk mellan pennskaften, det mest kända är Ligan. I Ligan ingick Elin Wägner,  Elin Brandell, Cèlie Brunius, Elisabeth Krey, Vera von Kræmer, Ellen Landquist,                Agnes Lindhagen, Gerda Marcus, Ester Blenda Nordström och Ellen Rydelius. Det är dessa tio kvinnor vi följer, det kan bli lite svårt ibland.

Att det var en manlig värld är Publicistklubben ett exempel på. De delade varje år ut ett resestipendium, men enbart till manliga journalister. Pennskaften som för det mesta hade bättre språkkunskaper än sina manliga kollegor fick inte söka dessa. Så en vinterkväll 1911 bestämde sig Ligan för att ändra på detta. För att få in pengar som en grundplåt till ett resestipendium för kvinnor bestämde man sig för att ordna en soaré och visa en film som de själva skulle spela in. Den handlade inte helt oväntat om en kvinna som sökte jobb som journalist. Filmen kom att bli en av de första filminspelningarna (dessvärre förstörds filmen senare i en brand) i Sverige och kvällen blev en succé.

Vi befinner oss i en förändringens tid, Borggårdskrisen 1914 och första världskriget, hungerkravallerna 1917, den kvinnliga rösträtten som lagstadgades 1919 (1921 genomfördes det första gången). Boken ger oss en inblick i hur tufft det var och viket driv det måste till för att vara kvinna vid denna tid. Bokens kvinnor är hjältar som banade väg för de som sedan tog vid.

Boken är mycket läsvärd.

#Hommerbergbooks

 

Stoppa utförsäljningen av Älvsjö och Hägerstens grönområden

Att bara komma på tanken att ge sig på Långbro park, denna pärla med sin rika kulturhistoria är svår att ta in. Det finns många platser där man kan bygga såsom Liljeholmskajen, Älvsjödalen och inte minst i Kungens Kurva, men då krävs att Spårväg Syd byggs.

 

Anna-Lena Laurén ” Medan kriget pågår finns ingen försoning”.

Anna-Lena Lauréns bok är en samling av hennes krönikor som tidigare publicerats. De bildar ett dokument över livet i Ryssland och Ukraina under och efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Med sin kombination av skarp analys och närhet till människors vardag gör Laurén kriget begripligt genom att berätta om vardagen i det lilla livet. Det kan vara allt från balettlektioner och ridlektioner till visumproblem. Laurén skriver att som korrespondent måste man ha en flera hobbys. Dels för att inte bli knasig, men också för att på djupet förstå hur landet och människorna fungerar.  

I sina texter väver Laurén in sina erfarenheter som finländare med referenser till vinterkriget och Finlands känsliga relation till sitt östra grannland. Hon ger också plats åt de få röster som vågar opponera sig mot Kreml.

Författaren ifrågasätter västvärldens likgiltighet och belyser Rysslands koloniala arv. Hon lär sig ukrainska under bokens gång (hon talar sedan tidigare flytande ryska) vilket inte enbart är praktiskt, det är ett kraftfullt ställningstagande för lyhördhet och respekt.

Det är en sådan bok som stannar kvar, och bör läsas av alla som vill förstå världen vi lever i.

#Hommerbergbooks

Hanna Hirsch Pauli på Nationalmuseet

Nationalmuseet har nu en stor utställning av av konstnären Hanna Hirsch Pauli (1864–1940).

Jag var på förhandsvisningen och blev som uppslukad av alla de fina bilder man fick se. Utställningen ger en heltäckande bild av hennes konstnärskap och vi får lära känna både personen som konstnären. 

Erik Åsard ”Hitlers väg till makten, Weimar­republiken från demokrati till diktatur”.

Erik Åsard ger en introduktion till Tysklands ständigt aktuella mellankrigstid.

Weimarförfattningen var en demokratisk grundlag som eftersträvade en rättsstat, flerpartisystem och medborgerliga fri- och rättigheter. För att förstå Hitlers väg till makten krävs en förståelse för det tyska förflutna; antisemitism, Versaillesfreden, politiskt våld och splittringen inom arbetarrörelsen.

Men detta räcker inte för att förklara skeendet. Det krävs också en granskning av de konkreta besluten och handlingarna från President Paul von Hindenburg och hans närmaste krets. Presidenten hade enligt Weimarförfattningen makten att utse rikskansler. Efter att först ha motsatt sig Hitler, gav han till slut efter för påtryckningar från konservativa rådgivare som Franz von Papen. Nazisterna fick aldrig någon riksdagsmajoritet i fria val. I valet 1932 fick de som mest en tredjedel av rösterna, men genom konservativt stöd och politiskt spel där man trodde sig kunna kontrollera Hitler utses till han till rikskansler. Den avgörande förändringen kom 1930 när Hindenburg vägrade stödja en socialdemokratisk majoritetsregering och istället påbörjade en rad utnämningar av minoritetskanslerer, vilket underminerade parlamentarismen och öppnade vägen för diktatur.

Boken skildrar det dagliga politiska spelet, men beskriver även dramatiska händelser som den misslyckade Ölkällarkuppen 1923. Erik Åsard visar vad som kan hända när demokratin tas för given. Hitlers avsikter var välkända, men de togs inte på allvar.

#Hommerbergbooks