Maggie Strömberg & Torbjörn Nilsson - Högt över havet: så övergav Sverige alliansfriheten

Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson har skrivit mycket ingående bra bok om hur Sverige blev medlemmar i Nato. Firma S & N har gjort ett enormt fotarbete. Detaljerna gör att man nästan är där då det händer.

Det är en bok om hur Sverige har haft 200 år av alliansfrihet (förutom hemliga bakdörrar då).

Turerna i denna berättelse liknar inget annat. Utan Finlands snabba förflyttningar hade det inte hänt. Vi får följa processerna och får en inblick i de omfattande mycket komplicerade beslutsprocesserna. Samtidigt får vi en historielektion i vad som skiljer och förenar de länder som en gång var varsin del i ett rike.

Magdalena Andersson hade liten erfarenhet av utrikes- och säkerhetspolitik när hon tillträdde som statsminister. Men hon lyssnade på argumenten. Den alliansfria linjen hade historiskt varit en del av Socialdemokraternas DNA.

En mycket intressant och välskriven bok. Läs den! 

#Hommerbergbooks

 

 

Andrev Walden ”Jävla Karlar"

 

Jag hade stora förväntningar när jag började läsa Andrev Waldens romandebut ”Jävla Karlar”. Goda recensioner och Augustpriset för årets bästa skönlitterära bok.

Bokens berättelse presenteras i inledningen av boken. ”En gång hade jag sju pappor på sju år. Det här är berättelsen om de åren.” Papporna går under täcknamnen Växtmagikern, Konstnären, Tjuven, Prästen, Mördaren, Kanotisten och Indianen. De får varsitt kapitel.

Vi följer en pojke vars mamma väljer den ena mannen efter den andra som behandlar henne illa. Samtidigt är det en barndomsskildring från 1980-talet över en sårbar pojke som är rädd och råkar illa ut, men vi livas upp av skrönor som är i det närmaste oändliga. Vad jag närmast tänker på är Mikael Niemis ”Populärmusik från Vittula”.

Kanske de höga förväntningarna gjorde att jag blev besviken. Säkerligen lär boken bli film och julkalender.

Men Augustpriset?

#Hommerbergbooks

Zadie Smith ”Swing time”

En omtumlade bok som jag kan rekommendera. 

Vi får följa två små flickor som träffas på en dansskola. Båda har en förälder med vit hud, och en med brun hudton från Västindien. De bor i samma kommunala hyresområde i London. 

Så småningom blir huvudpersonen assistent till en av USA:s megastjärnor, artisten Aimée som startar en flickskola i Gambia. 

Boken har inte någon ”happy ending”, men landar i någon form av insikt.

Hommerbergbooks#

Amor Towles ”Lincoln Highway”

 

Amor Towles tredje roman ”The Lincoln Highway”, en tegelsten på 576 sidor som utspelar sig under 10 dagar i juni 1954. Boken inleds med att den 18-årige Emmett Watson släpps ut från en uppfostringsanstalt. Han körs hem av en vakt till en stad i Nebraska, där han återförenas med sin 8-årige bror, Billy. Emmett bestämmer sig för att åka till Kalifornien, det är därifrån hans mor som tidigare lämnat familjen skickat vykort från platser längs Lincoln Highway.

Emmetts och hans brådmogna lillebror Billy kommer aldrig fram, tvärtom, de reser åt andra hållet, och hamnar i New York. Detta är knappast är ett sammanträffande då Lincoln Highway är den motorväg som börjar vid Times Square i New York och slutar i San Francisco.

I baklucka till vaktens bil har sonen till en vaudeville-artist, Duchess och Wolly gömt sig för att rymma från anstalten. Wolly kommer från en mycket välbärgad familj och en del av resan blir att hämta en stor summa pengar från ett kassaskåp i familjens landställe. Emmett lovar att skjutsa flyktingarna till busstationen i Omaha, men Duchess ber om en kort omväg till ett barnhem där han tidigare bodde. Han stjäl Emmetts Studebaker och tillsammans med Woolly påbörjar de en egen resa.

Romanen förflyttar sig nu med bil och tåg österut och nya karaktärer tillkommer. En av dem är en veteran vid namn Ulysses som har åkt tåg i åratal sedan han återvände från kriget. En annan är författaren Abacus Abernathe, som skrivit Billys kompendium. 

Hur boken avslutas ska jag inte avslöja. Boken har fyra olika karaktärer, vilken passar bäst på dig?

#Hommerbergbooks

 

 

 

 

Salman Rushdie ”Kniv - Tankar efter ett mordförsök”

 

Författaren Salman Rushdie förknippar nog de flesta med att han från den 14 februari 1989 levt med en fatwa hängande över sig på grund av hans roman ”Satansverserna”. Vi minns även att den svenska akademins uteblivna uttalande vilket resulterade i att Kerstin Ekman och Lars Gyllensten slutade att delta i Akademiens arbete.

Den 12 augusti 2022 stod Salman Rushdie på en scen för att tala i staden Chatauqua i delstaten New York. Då rusar angriparen A som han genomgående kallas i boken fram på scenen och knivhugger honom 15 gånger. Attacken som tog 27 sekunder innan A övermannas resulterade i att Salman svävar mellan liv och död. Utan ett rådigt ingripande och sjukvårdskunniga i publiken hade det slutat illa.

I boken berättar Salman att han stod som fastfrusen när han förstod vad som hände. Boken som han skrev under sin rehabilitering och var en del av den kretsar kring dessa 27 sekunder. Trots det som hänt är boken full av humor, inte minst hur han beskriver sin kropp efter överfallet. Det visar sig att angriparen A hade med sig en väska full av knivar. Salman kåserar kring detta. Referenserna till litteratur och filmer är många, och alltid underhållande.

 Salman vägrar att vara ett offer. I boken har han ett fiktivt möte med sin angripare A, denna A har enbart läst några rader av Salman.  

 #Hommerbergbooks

Hur kan vi informera ungdomar om det vita snuset?

På regionfullmäktige den 18 juni var det äntligen dags för min interpellation om Region Stockholms insatser för att motverka ungdomars användande av det vita snuset. 

Min fråga var vad ansvarigt regionråd avsåg att göra för att öka och sprida kunskapen om det vita snuset och dess hälsoeffekter hos den yngre målgruppen.

Bakgrunden är att ett stort antal nya nikotinprodukter har tillkommit på marknaden de senaste åren, såsom e-cigaretter och vitt snus. Användningen av dessa produkter har ökat markant, inte minst hos våra unga.

Detta trots att det 2022 kom en 18-årsgräns för inköp.

I Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) nationella skolundersökning uppgav i årskurs nio 19 % av flickorna och 17 % av pojkarna att de någon gång provat vitt snus. I gymnasiet var motsvarande siffror 37 % av flickorna och 31 % av pojkarna.

De flesta uppgav att de varken hade rökt, snusat traditionellt snus eller använt e-cigaretter innan de provade vitt snus.

Produkterna marknadsförs som ett nytt, fräscht och mindre farligt alternativ där olika smaker tillhandahålls.

Produkten marknadsförs som ett tobaksfritt alternativ, vilket inte är sant då nikotinet utvinns från tobaksplantan.

Redan idag så har var femte flicka i grundskolan testat vitt snus och varningslamporna blinkar för att denna andel ska öka de kommande åren.

Vi talar om en industri som omsätter mycket stora pengar och ett allt växande problem bland den yngre generationen.

Med tanke på det allt ökande bruket behöver vi vara proaktiva och kommunicera till ungdomar på ungdomars vis. Elevhälsoportalen, Sluta-röka-linjen, en ny anpassad folder om e-cigaretter samt information på hemsidan i all ära, men jag tror inte att det är där ungdomarna befinner sig.

Hur är det med vår synlighet på sociala medier såsomYoutube, Snapchat och Tiktok?

Vi är inte där.

 

KOL vården i Region Stockholm

​I tisdagens regionfullmäktige (240528) diskuterades min interpellation om KOL- vården i Region Stockholm. Vi behöver sätta ljuset på det stora mörkertalet.

Regionrevisorerna har i sin rapport 7/2023 "Vården av KOL-patienter" konstaterat att vi behöver stärka uppföljningen för att säkerställa att riktlinjerna efterlevs på vårdcentralerna. Det är viktigt att ett strukturerat omhändertagande av KOL-patienter implementeras på samtliga vårdcentraler och att rapportering sker i kvalitetsregister.

Symtomen vid KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) kommer ofta smygande, därför kan det ta lång tid innan KOL-patienter får en diagnos. Skadorna på lungorna läker inte, men utvecklingen kan hejdas med rökstopp eller byte av arbetsmiljö. Därför är tidig upptäckt livsviktig. KOL är en orsak till för tidig död, och kan medföra kraftigt sänkt livskvalitet för de som drabbas.

Enligt Folkhälsorapporten 2023 orsakar KOL tre procent av sjukdomsbördan i Stockholms län, och den är vanligare hos den äldre delen av befolkningen. År 2021 hade 1,3 procent av befolkningen i Stockholms län en KOL-diagnos. Det är vanligare bland kvinnor än bland män, där 1,5 procent kvinnor jämfört med 1,1 procent män hade diagnosen år 2021. Kvinnor får oftare en svårare sjukdom med ett snabbare förlopp än män.

Det är dags att sätta ljuset på det stora mörkertalet. I en pågående forskningsstudie av svenskar i åldrarna 50–64 år hade 14 procent av männen och 10 procent av kvinnorna symtom som tyder på KOL.  En mycket stor andel, 93 procent, av de som uppvisade symtom, hade ingen KOL-diagnos. Detta visar på betydelsen av att öka kunskapen om sjukdomen, hos både allmänhet och inom vården.

Den vanligaste orsaken till KOL är tobaksrökning, och därför är åtgärder för att minska rökning och rökexponering i samhället viktiga för att minska nya fall av KOL.

KOL är en kronisk, obotlig sjukdom, men förloppet och prognosen kan förbättras. En tidig utredning med lungfunktionsscreening eller spirometriundersökning av personer med rökexponering eller andra riskfaktorer är ett sätt att fånga fler personer med tidig KOL. Vi behöver en vidareutveckling av primärvårdens kompetens kring lung- och luftvägssjukdomar. Detta kan ske genom fler astma- och KOL-certifierade mottagningar. En tidig diagnostisering möjliggör även riktade multiprofessionella stödinsatser så som fysioterapi, patientutbildning och regelbunden kontakt med astma ­KOL-sjuksköterska och dietist. Vidare innebär det en strukturerad uppföljning av lungfunktion, fysisk kapacitet och rökstatus med en fast vårdkontakt.  

Jag ställde tre frågor till ansvarigt regionråd.

1. Vad avser du göra för att förebygga KOL?

2. Mörkertalet för de i regionen som har KOL men saknar diagnos är mycket högt. Hur kan dessa siffror förbättras för att förhindra lidande och den förtida död som KOL kan medföra?

3. Hur tänker du kring en strukturerad uppföljning av de som har fått en KOL-diagnos?