Jag har under hösten läst
kursen "USA och världen sedan 1914" på Linnéuniversitetet.
Det
är en översiktskurs inriktad på att ta upp huvuddragen av amerikansk
utrikespolitik under 110 år. Ämnet är stort då man kommer in på flera delar av
världen där USA agerat. Ämnet är speciellt då beslutsfattandet ofta är
individbaserat. Kursen tar
upp huvuddragen i USA:s utrikespolitik och interaktion med omvärlden sedan före
första världskriget. I ett kronologiskt perspektiv tas de båda världskrigen
samt det kalla kriget och tiden därefter upp.
Huvudbok var George
C. Herrings ”From colony to superpower: U.S. foreign relations since 1776”.
Det är en mycket bra bok på 900 sidor för den som är intresserad av ämnet. Herring
var militär- och diplomathistoriker.
När USA krossade Spanien i kriget 1898 signalerade man att nationen nu var en stormakt. President Wilson förklarade under det första världskriget att USA var världens rättmätiga ledare. Även om hans idéer avvisades under hans levnad så kom de att inspirera framtida ledare. USA:s makt och påverkan var så stor efter det andra världskriget att 1900-talet kom att kallas det amerikanska århundradet.
USA har under 1900-talet bidragit till att vinna två världskrig, vunnit det kalla kriget, utökat sitt ekonomiska inflytande, sin militära makt, sin populärkultur och den ”mjuka” makten över stora delar av världen. Under sina sista år i Vita Huset sa President Washington att han längtade till den tid då hans nation skulle inneha styrkan av en jätte, och det skulle inte finnas någon som kunde skrämma dem. I nationen bor en känsla av att man har ett speciellt öde, att deras plats i världen är att sprida frihetens välsignelser även om det skulle ske med våld.
