Ibland får jag frågan varför jag gick jag med i folkpartiet.
Det började när jag lyssnade på en partiledardebatt 1991, och Bengt Westerberg talade. Jag minns att han sa att även liberaler brinner för olika saker. För Bengt var den viktigaste drivkraften att skapa bättre villkor för det som vi brukar kalla det glömda Sverige; för handikappade, gamla och sjuka i långvården, barn som far illa, förföljda kvinnor, människor i operationsköer och många andra.
Och jag gillade vad jag hörde.
En politiker som brydde sig.
Åse Seierstad - Ofred
Åsne Seierstads reportagebok Ofred. Ryssland inifrån är en omfattande skildring av Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2...
-
Att bara komma på tanken att ge sig på Långbro park, denna pärla med sin rika kulturhistoria är svår att ta in. Det finns många platser där ... -
Erik Åsard ger en i ntroduktion till Tysklands ständigt aktuella mellankrigstid. Weimarförfattningen var en demokratisk grundlag som efter... -
Beläst, berest, belevrad var något en gentleman skulle vara skrev Klas Östergren en gång i tiden. Och det har jag försökt att följa. Jag gil...