Ibland får jag frågan varför jag gick jag med i folkpartiet.
Det började när jag lyssnade på en partiledardebatt 1991, och Bengt Westerberg talade. Jag minns att han sa att även liberaler brinner för olika saker. För Bengt var den viktigaste drivkraften att skapa bättre villkor för det som vi brukar kalla det glömda Sverige; för handikappade, gamla och sjuka i långvården, barn som far illa, förföljda kvinnor, människor i operationsköer och många andra.
Och jag gillade vad jag hörde.
En politiker som brydde sig.
Benjamin Carter Hett: The Death of Democracy: Hitler’s Rise to Power and the Downfall of the Weimar Republic.
Åren 1932–1933 kollapsade Tysklands första demokrati och en krigshetsande lögnare kom till makten, med de fruktansvärda konsekvenser vi alla...
-
Beläst, berest, belevrad var något en gentleman skulle vara skrev Klas Östergren en gång i tiden. Och det har jag försökt att följa. Jag gil...
-
Biblioteket kan komma att krympas med två tredjedelar då man vill ha in en restaurang i lokalen. Detta skulle innebära att bokbeståndet skul...
-
Med stöd från Karl Staaffs fond åkte jag och Per Hallerby till Belgiska Ypre för att besöka några av första världskrigets krigsskådeplatse...