Är det är politiskt hederligt att år efter år urholka ersättningsnivåer och bidrag, för att sedan i valtider framstå som de goda gåvornas parti?
Med givna skatteskalor stiger skatteintäkterna automatiskt i takt med de samlade inkomsterna, men det gör inte de offentliga utgifterna. Detta beror på att många utgifter (barnbidrag, den högsta arbetslöshetsersättningen och statsbidragen till kommunerna) är fixerade i kronor.
Andra utgifter (sjuk- och föräldrapenningen, garantipensionen, studiemedlen) är indexerade till prisnivån som normalt ökar långsammare än de löpande inkomsterna. De statliga myndigheterna kompenseras inte fullt ut för till exempel löneökningar.
Innebörden av detta är att de offentliga finanserna varje år förstärks med ca 0,4–0,5 procent av BNP, 15–18 miljarder kronor. Kontentan av detta är att utan nya beslut urholkas det offentliga välfärdsåtagandet sakta men säkert.
Med givna skatteskalor stiger skatteintäkterna automatiskt i takt med de samlade inkomsterna, men det gör inte de offentliga utgifterna. Detta beror på att många utgifter (barnbidrag, den högsta arbetslöshetsersättningen och statsbidragen till kommunerna) är fixerade i kronor.
Andra utgifter (sjuk- och föräldrapenningen, garantipensionen, studiemedlen) är indexerade till prisnivån som normalt ökar långsammare än de löpande inkomsterna. De statliga myndigheterna kompenseras inte fullt ut för till exempel löneökningar.
Innebörden av detta är att de offentliga finanserna varje år förstärks med ca 0,4–0,5 procent av BNP, 15–18 miljarder kronor. Kontentan av detta är att utan nya beslut urholkas det offentliga välfärdsåtagandet sakta men säkert.
· Om taket i a-kassan hålls oförändrat samtidigt som lönerna ökar, ger arbetslöshetsförsäkringen ett allt sämre skydd mot inkomstbortfall.
· Om statsbidragen till kommunerna ligger stilla när kostnaderna ökar, blir det svårare att upprätthålla kvaliteten i skola, vård och omsorg.
Mellanskillnaden här blir då det s.k. reformutrymmet, men på vems bekostnad?
.
