7 aug. 2007

Den pågående förtätningen i Älvsjö

Frågan om förtätning i Älvsjös villaområden har vuxit i takt med att de nya husen allt snabbare byggts. Diskussioner har förts huruvida detta är legalt eller ej. Jag kan konstatera att genom en successiv ökad förtätning kommer villastadens karaktär att stegvis förändras. Allt fler äldre hus försvinner, och med dem de äldre vackra tomter med den grönska som omgett husen. Efter att ha läst Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande per 2007-05-07, Dnr 2007-06887-30 (texten som följer är ett sammandrag av densamma) kan man konstatera att de förtätningar som sker följer gällande lagar, regler och riktlinjer och att nämnden kan påverka utvecklingen framför allt genom att ändra gällande detaljplaner.

Jag menar att det är dags att diskutera vilket slags Älvsjö vi vill ha och det snabbt, innan byggbolagen köpt upp och förvanskat alltför stora delar av vår stadsdel. Det finns menar jag trots allt möjligheter att redan idag påverka, om man så vill. En sådan möjlighet är att begärda planändringar nekas.


Vilka handlingsmöjligheter finns det?
För att förhindra oönskade hustyper och byggnadsstorlekar och kunna värna natur- och landskapsbildsvärden krävs ändring av detaljplan. Då är det möjligt att införa bestämmelser beträffande den nya bebyggelsens form och storlek samt lovplikt för trädfällning. Problemet är att en planändring för ett större område är en omfattande process. För att godkänna tomtstorlekar som är mindre än ca 600 kvm krävs en planändring. För att hindra oönskade tomtdelningar kan begärda planändringar nekas. Detta kan ske omedelbart. Kommunen har planmonopol och kan när som helst välja att inte göra planändring för fastighetsdelning. Då dessa delningar är av ekonomisk betydelse för de sökande kan ett stopp dämpa förändringstrycket i området.


Bygglov för parhus

Kritik har i bla. Herrängen och Långsjö riktats mot att stadsbyggnadsnämnden i villastadsdelar beviljat bygglov för parhus som ansetts planstridiga. Men enligt länsstyrelsen är husen ej parhus, då definitionen för dessa är ”småhus som är sammanbyggda parvis i mellanliggande tomtgräns”. Husen skall betecknas tvåbostadshus och några hinder för bygglov utifrån kraven på lämplig utformning och placering enligt PBL 3:1 har av stadsbyggnadskontoret i de aktuella fallen inte bedömts föreligga, och ej heller någon betydande olägenhet för omgivningen i den grad och mening som avses i PBL 3:2. Dessa bedömningar har även provats vid länsstyrelsens överprövningar.


Bygglov med mindre avvikelser
Stadsbyggnadskontorets bedömning av vad som kan accepteras som mindre avvikelse från detaljplan har ifrågasatts i flera förtätningsärenden. I ett par fall har de som överklagat fått rätt.

Trädfällning och sprängning på tomtmark
Kritik har riktats mot att träd fälls och att tomter plansprängs. Stadsbyggnadskontoret och stadsbyggnadsnämnden kan inte ingripa mot sådana förändringar. En fastighetsägare behöver inte fråga någon om lov för att fälla träd eller ta bort vegetation på egen tomt.


Planändring för fastighetsdelning
Kritik har riktats mot att givna bygglov (för parhusliknande tvåbostadshus) har följts upp med begäran och beslut om fastighetsdelning ned till en tomtstorlek på 300 kvm för var halva av de uppkomna parhusen. Då så små tomter strider mot gällande detaljplan i de äldre villastadsdelarna kan delning endast ske genom planändring. Att denna typ av planändring hittills har tillstyrkts av kontoret beror på att den i övrigt inte förändrar någonting på platsen, ej heller strider den mot gällande riktlinjer.


Stockholms byggnadsordning
Byggnadsordningen, som är en del av Stockholms översiktsplan beskriver villastadens karaktär och anger förhållningssätt samt vägledning för bygglovsprövning och detaljplanering. Översiktsplanen och därmed byggnadsordningen är dock, till skillnad från detaljplanen inte juridiskt bindande och kan vid bygglovsprövning inte åberopas annat än inom ramen för den byggrätt detaljplanen medger och de krav PBL ställer i 3 kap. Den som i sista hand avgör frågan är de överprövande instanserna. Stadsbyggnadskontoret kan endast följa deras uttolkning av bestämmelserna.

Maggie Strömberg & Torbjörn Nilsson - Högt över havet: så övergav Sverige alliansfriheten

Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson har skrivit mycket ingående bra bok om hur Sverige blev medlemmar i Nato. Firma S & N har gjort et...