Är lagstiftning avseende kvotering till bolagsstyrelser rätt väg att gå?

När vi ställer oss frågan om vi är för eller emot kvotering till bolagsstyrelser så handlar det om vad vi tycker väger tyngst. Är det våra politiska värderingar som handlar om jämställdhet och jämnare maktfördelning mellan könen, eller är det ägarens rätt att bestämma?

SNS analys nr 9, 2013 pekar på ett antal intressanta fakta: Fler kvinnor kan ge mer aktiva styrelser. Forskning tyder på att fler kvinnor i styrelserummet höjer kvaliteten på styrelsearbetet. Det finns ett samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och könsbalansen i företagets ledningsgrupp. Kvinnliga ledamöter har en högre närvarofrekvens än män, det finns en positiv effekt på männens närvaro när kvinnoandelen ökar. Kvinnor har ofta ett värdefullt utifrån perspektiv, stärker styrelsens övervakande funktion och skärper kraven på lågpresterade vd:ar.

I november 2012 lades ett förslag till direktiv fram av EU-kommissionen med målet att förbättra könsbalansen i börsbolagens styrelser. Vardera kön skall ha minst 40 % av posterna för icke verkställande ledamöter. Bolag som inte uppfyller kravet ska kunna uppvisa att ledamöterna ha utsetts genom objektiv jämförelse mellan olika kandidater. Kriterierna skall vara tydliga, neutrala och förutbestämda. Om två kandidater är jämbördiga ska det underrepresenterade könet ha företräde. Företagen måste årligen rapportera om könsbalansen och vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra denna. Förändringen skall vara genomförd 2020. Men förslaget är av comply or explain-karaktär, följ eller förklara”. Det finns inga sanktioner kopplade till kraven, det är upp till varje land att besluta om vad som skall hända de företag som inte klarar den nya standarden.  Det skall jämföras med lagen om kvotering i Norge. Där riskerade företag tvångslikvidation om de inte uppfyllde kraven.

Några exempel på andel kvinnliga ledamöter i styrelser: Norge 44 %, Island 36 %, Frankrike 25 %, EU 16 %, Sverige 26 %.  

Empiriskt är det inte klargjort huruvida en viss typ av företag väljer en särskild sorts styrelse, eller om det är styrelsens sammansättning som påverkar företagets resultat. Blir företag med kvinnor i styrelsen mer lönsamma? Eller väljer de lönsamma företagen oftare in kvinnor i styrelsen? Eller tackar kvinnor hellre ja till en styrelseplats i ett lönsamt företag? Man kan däremot säga att företag med fler kvinnor i styrelsen ofta är framgångsrika. Enligt en amerikansk studie lägger könsblandade styrelser mer kraft på styrning och övervakning. Andelen kvinnor i styrelsen påverkar ledningens sammansättning. Om någon trodde att börsen bryr sig om andelen kvinnor i styrelsen är svaret nej. Forskningen ger inga argument för att kvotering skulle vara skadligt. Det finns heller inget stöd för att kvotering i sig skulle vara bra. Kvotering blir därmed ytterst en politisk fråga.  

I Europa är 60 % av alla som tar en universitetsexamen kvinnor. Samtidigt är i genomsnitt bara en av sju styrelseledamöter kvinna, och ¼ av alla stora företag saknar kvinnor i styrelsen. Mellan 2003 och 2012 var den årliga ökningen i andelen kvinnliga styrelseledamöter 0,6 %. Förändringen går mycket sakta. Med nuvarande utvecklingstakt dröjer det nästan 30 år innan lika många kvinnor som män är chefer, och ytterligare 20 år innan ledningsgrupperna når en jämställd fördelning. (SvD 7 april 2013).

I SvD:s ledare den 4 maj skriver Maria Ludvigsson att Finansminister Anders Borg faller för en lättköpt quick fix. Hon menar att man inte kan avskaffa en orättvisa genom att införa en ny. Hon menar att de allra flesta som någonsin diskuterat kvotering håller med. Principiellt är man emot, men för just den aktuella gruppen kan man tänka sig att göra ett undantag.  Vad lutar sig de emot som menar att kvotering är fel för att det är att särbehandla människor, identifierar dem och sorterar dem utifrån grupptillhörighet för att sedan ställa grupper mot varandra, bör det väl alltid vara fel.

I de 43 helägda statliga bolagen består styrelserna till 49 % av kvinnliga ledamöter. I styrelserna där staten har en mindre ägarandel som Telia och Nordea utgör kvinnor 47 %. 11487 män och 323 kvinnor sitter i ledningen i svenska börsbolag. I Stockholm Stads bolagsstyrelser är enligt S (SvD 5 april 2013) 40 % kvinnor.

Källor: SNS Analys mars 2013, Allbrightrapporten 2013, Artiklar SvD 2013